Så gjorde forskarna
Studien gjordes av forskare vid Nationella centret för geriatrik och gerontologi, Niimi-universitetet och Chiba-universitetet. De analyserade data från Japan Gerontological Evaluation Study (JAGES) för perioden 2019–2022. Totalt ingick 7 914 personer, alla över 65 år och utan tidigare certifiering för långtidssjukvård.
Deltagarna delades i två grupper: de som åt ost minst en gång i veckan och de som aldrig åt ost. Inom treårsperioden utvecklade 3,4 % av ostkonsumenterna demens, jämfört med 4,5 % av dem som inte åt ost — vilket motsvarar en relativ riskreduktion på 24 %.
För att göra grupperna mer jämförbara användes propensitetscore-matchning för att ta hänsyn till faktorer som ålder, kön, inkomst och allmän hälsa. Efter justering för allmänna kostvanor minskade den associerade risken något till 21 %, men den förblev statistiskt signifikant.
Vilken ost och varför det kan spela roll
Bland dem som åt ost uppgav 82,7 % att de åt processad ost, medan 7,8 % åt vitmögelostar som camembert och brie. Japan har en relativt låg nationell konsumtion av ost, cirka 2,7 kg per person och år. Trots det kan även små konsumtionsmönster påverka hälsoutfallet i ett land med lågt ostintag.
Forskarna pekar på flera möjliga biologiska mekanismer. Ost är en källa till fettlösligt vitamin K2, som spelar en viktig roll i vaskulär hälsa och kalciummetabolism (vilket kan bidra till skydd av kognitionen). Proteiner och essentiella aminosyror från ost kan stödja neuronal funktion, och bioaktiva peptider från fermenteringsprocesser kan ha antiinflammatoriska och antioxidativa effekter.
Livsstil och vad som behöver undersökas vidare
Studien noterade också att ostätare ofta åt mer frukt, grönsaker, kött och fisk. De visade bättre funktion i instrumentella aktiviteter i det dagliga livet (IADL) och rapporterade färre minnesproblem. Forskarna framhåller att dessa beteendemönster kan tyda på en redan bättre kognitiv status vid studiens start, vilket i så fall kan ha påverkat resultaten.
Även om studien inte bevisar kausalitet visar den en stark association som förtjänar fortsatt undersökning. Forskarna rekommenderar att man studerar effekter av olika osttyper, konsumtionslängd, interaktioner med andra riskfaktorer samt de biologiska mekanismerna bakom resultaten. Mot bakgrund av den växande andelen äldre globalt kan sådana insikter bidra till folkhälsostrategier och kostrekommendationer för att motverka kognitiv nedgång. Det visar det stora behovet av fortsatt forskning för att bekämpa denna utmanande hälsoutmaning.
