Forskare tog fram DNA ur mumifierade gepardrester och avslöjade en oväntad upptäckt
Forskare från National Center for Wildlife i Saudiarabien har gjort en häpnadsväckande upptäckst som ger ny kunskap om gepardens historia på den arabiska halvön. I olika grottor nära staden Arar hittades sju naturligt mumifierade geparder, plus skelettrester från 54 ytterligare katter. Upptäckten publicerades i januari i Communications Earth & Environment och lyfter fram både tidigare utbredning och beteende hos dessa majestätiska djur, samtidigt som den öppnar för möjligheter att återintroducera dem i regionen.
Ett fynd som betyder mycket världen över
De sju mumierna hittades i fem olika grottor under fältarbeten 2022 och 2023. Norra Saudiarabien, med sitt hypertorra klimat, skapade förhållanden där naturlig mummifiering kunde ske och mjukvävnad samt skelett bevarades ovanligt väl. För första gången har forskare lyckats extrahera och sekvensera fullständigt DNA från tre av mumierna, vilket ger unika ledtrådar om deras genetiska linjer.
Ahmed Al Boug, framträdande ekologiforskare och Deputy CEO vid National Center for Wildlife, ledde undersökningarna och sa: “Det var högst överraskande.” Han framhöll också att fyndet utgör det östligaste beviset för en afrikansk gepardunderart och att flera gepardlinjer funnits i regionen under årtusenden.
Dateringar och taxonomisk variation
Fem skelett har tidsdaterats, där det äldsta är omkring 4 000 år gammalt. Två av de genetiskt analyserade mumierna dateras till mellan 130 och 1 870 år tillbaka. Den genetiska analysen visade en oväntad variation mellan underarterna. Man har länge antagit att endast den asiatiska geparden, Acinonyx jubatus venaticus, fanns i området, men några av de äldsta exemplaren visade sig stå närmare den nordvästafrikanska geparden, Acinonyx jubatus hecki — vilket tyder på att flera underarter förekom i regionen tidigare.
Beteende och vad det säger om ekologin
Att geparder hittades i grottor är särskilt anmärkningsvärt eftersom det avviker från det beteende man vanligtvis förknippar med arten. Varför de vistades i grottor och hur de hamnade i de gynnsamma förhållanden som ledde till mummifiering är ännu inte klarlagt, även om grottornas torra miljö spelat en viktig roll för bevarandet. Adrian Tordiffe, veterinär och specialist på viltvård, beskriver fyndet som en slags bro — inte en återvändsgränd — i gepardernas historiska berättelse.
Hur vägen tillbaka kan se ut
Studien öppnar möjligheter för att återintroducera geparder på den arabiska halvön. Al Boug menar att den genetiska informationen kan vägleda valet av lämpliga källpopulationer (utifrån ekologiska förutsättningar). Tillsammans med framgångsrik återställning av bytesarter som gaseller ger detta en stark grund för återintroduktion. “Kvarlevorna visar att geparder födde upp och frodades,” säger Tordiffe, vilket pekar på att Saudiarabien har goda förutsättningar att stödja artens återhämtning.
Den stora upptäckten av naturligt mumifierade geparder i Saudiarabien kan underlätta realistiska och väl underbyggda planer för att återföra dessa djur till sina tidigare ekosystem. Fyndet fördjupar vår förståelse av gepardens historia på den arabiska halvön och påminner oss om vår viktiga roll i att bevara jordens biologiska mångfald för framtida generationer att beundra och skydda.